Stadens markanvändning bestäms genom planläggning. Esbo satsar på kompletterande byggande och styr byggandet till centra och områden nära goda kollektivtrafikförbindelser. En sammanhängande stadsstruktur som tar stöd av kollektivtrafiken gör det möjligt att utöka de hållbara färdsätten när arbetsplatserna och tjänsterna finns i närheten eller enkelt kan nås med kollektivtrafiken. Ett effektivare utnyttjande av den befintliga infrastrukturen ökar energi- och materialeffektiviteten. Att byggandet styrs till redan bebyggda områden sparar kolsänkor och -förråd.
Planläggning innefattar en konsekvensbedömning av planen. Beroende på planprojektet kan bedömningen av klimatkonsekvenserna bestå av en utsläppskalkyl eller beräkning av kolavtrycket eller en mer översiktlig bedömning av planens effekter på växthusgasutsläpp, kolbindning och anpassning till klimatförändringarna.
Klimatsmart byggande tar inte bara hänsyn till klimatvänliga byggnadsmaterial och processer, utan också till motståndskraften mot sådana extrema väderfenomen som klimatförändringarna stärker. I planläggningen och byggandet betonas utnyttjandet av förnybar energi och den övergripande hållbarheten i valet av byggnadsmaterial. I fortsättningen kommer man att beakta utsläppen och övriga miljökonsekvenser under byggnadens hela livscykel, från tillverkningen av byggnadsmaterial till själva byggnadsfasen, användningen av byggnaden och återvinningen av byggnadsmaterial när byggnaden har nått slutet av sin livscykel.
