Termbanken

Bilar som använder alternativa drivmedel utnyttjar andra energikällor än konventionell brännolja, bensin eller diesel. Alternativa drivmedel är alltså exempelvis el eller gas.

Anpassning till klimatförändringar innebär åtgärder som syftar till att begränsa de negativa effekterna som klimatförändringen orsakar eller dra nytta av dess effekter. Anpassningsåtgärder är till exempel att man förbereder sig för värmeböljor eller ökar dagvattensystemens kapacitet.

Beredskap innebär att man förbereder sig på olika förändringar, såsom översvämningar, skyfall och värmeböljor till följd av klimatförändringarna. Genom att ha beredskap för extrema väderfenomen kan vi minimera de skador som de orsakar och säkerställa samhällets, människornas och miljöns funktionsförmåga under dem.

Med biologisk mångfald, eller biodiversitet, avses mångfalden av såväl gener som arter och livsmiljöer. Till följd av människans verksamhet minskar eller utarmas mångfalden globalt. Mångfalden är dock en förutsättning för människans överlevnad och välbefinnande.

Den cirkulära ekonomin är en ekonomisk modell som går ut på att man inte ständigt producerar fler varor, utan där konsumtionen i stället bygger på användningen av tjänster och på att dela, hyra och återvinna varor. När en vara har uppnått slutet av sin livslängd, förstörs inte materialen i den, utan de används om och om igen för att tillverka nya produkter.

Med ekosystemtjänster avses de fördelar som ekosystem genererar för människan. De är kostnadsfria, oberoende av människans verksamhet, materiella eller immateriella. Ekosystemtjänsterna kan delas in i fyra kategorier: produktion (t.ex. tillväxt av livsmedel), underhåll (t.ex. cirkulation av näringsämnen), reglering (t.ex. vattenrening) och kulturella tjänster (t.ex. estetik). När man studerar ekosystemtjänsterna delas ekosystemens funktion upp utifrån perspektivet för nytta för människan.

Energieffektivitet innebär, som namnet antyder, att man strävar efter att använda energi effektivare: att utföra de befintliga funktionerna med mindre energi. Bättre energieffektivitet uppnås till exempel genom god isolering av fastigheter och användning av LED-lampor i belysningen. När energieffektiviteten förbättras minskar växthusgasutsläppen, energiförbrukningen och -produktionen samt kostnaderna.

Fossila bränslen förädlas av biomassa som fossiliserats i jordgrunden för miljontals år sedan. Fossila bränslen är bland annat stenkol, naturgas och brännoljor som raffinerats av råolja. Fossila bränslen förnyas inte eller också tar det minst tiotusentals år för dem att förnyas, vilket innebär att vi inte kan fortsätta använda dem i all oändlighet. Fossila bränslen används genom förbränning, vilket frigör växthusgaser i atmosfären.

Förnybar energi produceras från förnybara energikällor, såsom solljus, vind, rinnande vatten, luft eller värme i marken. Förnybara energikällor tar inte slut på samma sätt som fossila bränslen, utan de uppstår hela tiden på nytt genom snabba och fortgående processer i naturen.

Hållbar utveckling innebär en kontinuerlig och reglerad samhällelig omställning på global, regional och lokal nivå i syfte att säkerställa goda levnadsvillkor för de nuvarande och framtida generationerna. Delområdena inom hållbar utveckling är ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet.

Med klimatförändring avses den globala uppvärmningen som orsakas av ökade halter av växthusgaser i atmosfären, vilket har komplexa effekter på klimatet, vädret och livsmiljöerna. Halterna av växthusgaser ökar på grund av människans verksamhet. De effekter av klimatförändringarna som redan observerats i Esbo inkluderar ökade skyfall, översvämningar och värmeböljor.

Med klimatrisker avses eventuella direkta och indirekta negativa effekter för människans verksamhet, näringar och miljön, som klimatet, vädret och utvecklingen av dessa orsakar.

Klimatsmarta åtgärder stävjar klimatförändringarna och innebär samtidigt en anpassning till dem. Till exempel binder grönområdena i staden utsläpp av växthusgaser och stävjar klimatförändringarna på så sätt, samtidigt som de bidrar till att hantera de ökade dagvattenmängderna till följd av ökade skyfall och ger skugga och svalka när värmeböljorna ökar.

Klimatvänlig verksamhet ger upphov till små eller inga utsläpp av växthusgaser, vilket accelererar klimatförändringen.

Koldioxidekvivalenten (CO₂-ekv.) är ett mått där den globala uppvärmningspotentialen från olika växthusgasutsläpp har slagits samman till ett enda värde. Vissa växthusgaser är starkare och binder mer värme än andra: till exempel fångar metan 25 gånger mer värme än koldioxid. När man för statistik över växthusgasutsläpp kan emellertid alla utsläpp av växthusgaser och deras faktiska globala uppvärmningspotential enkelt beaktas genom att omvandla dem till koldioxidekvivalenter: till exempel motsvarar utsläpp av 10 ton metan 250 tons koldioxidutsläpp, alltså är dess värde 250 CO₂-ekv.

Kolneutralitet innebär att verksamheten producerar högst så mycket utsläpp av växthusgaser som kan bindas till befintliga kolsänkor från atmosfären. Till exempel produkter, företag, kommuner eller stater kan vara kolneutrala.

Kolsänkorna binder mer koldioxid än vad de släpper ut i atmosfären. De viktigaste naturliga kolsänkorna är marken, skogarna och oceanerna. Kolsänkor kan också kallas kolförråd, när man vill betona deras roll i kvarhållandet av den bundna kolen. Till exempel gamla skogar är typiska kolförråd.

Att stävja klimatförändringarna innebär att man vidtar åtgärder för att bromsa klimatförändringarna. Dessa åtgärder består huvudsakligen av att minska utsläppen av växthusgaser eller att bibehålla eller öka kolsänkorna.

Med sårbarhet i ett delområde i stadens verksamhet menas en situation där staden för närvarande inte har kapacitet eller beredskap att reagera på extrema väderfenomen och andra förändringar som den globala uppvärmningen orsakar.

Stadens upphandlingar är stadens inköp tjänster eller varor av en extern aktör.

Växthusgaser är gaser som när de kommer ut i atmosfären orsakar global uppvärmning. Växthusgaser finns naturligt i atmosfären, men till följd av människans verksamhet frigörs till atmosfären mer växthusgaser än vad kolsänkorna kan binda. Då ökar halterna av växthusgaser i atmosfären, växthuseffekten förstärks och klimatet blir varmare. De viktigaste växthusgaserna som människan producerar är koldioxid (CO₂), dikväveoxid (N₂O), metan (CH₄) och fluorkolväten (HFC).